Det mest komiska med poeterna som bjöds in till att göra något för kronprinssesans bröllop är att de som nappade på förslaget visar sig vara helt oförstående vid poeternas negativa inställning.Säger kanske en del om synen på poeter (och kanske konstnärskap i allmänhet), som att de skulle låta sin konstnärliga veksamhet fångas med i ett sådant kommersiellt jippo. Som att de inte hyste integritet nog.
Höjdpunkten var att se (och nu är jag elak) Björn Ranelid uttrycka detta oförstående i någon nyhetsrapportering. Så himla kul.
