Graffitikonservatist, ja visst!

Debatt

Aldrig någonsin har det varit så kul att följa något som Idol.... skojar bara. Som debatten kring filmen Play. Lärdom nr 1. det finns ett ord som jag inte kände till förr: etnisk svensk, säg svartskalle så är allt som det ska och vi slipper leka medvetna.

Däremot blir jag glad av att många engagerar sig i debatten. Det måste jag erkänna. Små små babysteg mot något som borde bli bra. Och sedan blir man påmind om Sverigedemokraterna och då var vi tillbaka i ruta ett. Suck.

Dagens sanning

OM det finns en sanning om graffiti är att den inte låter sig styras. Ger mycket tröst i denna onda värld där allt är till salu, till och med tortyroffrens rehabilitering.

...

Jag stålsätter mig alltid inför mötet med dig. Leker vuxen. Och det fungerar, då. Men jag brister alltid efteråt.

you?

Mellan Mexico City och Charles de Gaulle satt jag bredvid en man som distribuerar nya hjärtan. Han berättade allt om hjärtat och hur den fungerade och förklarade de vanliga felen som ett hjärta kan få. Genom att referera till quesillo (mexikansk ost) visade han mig exakt hur hjärtmuskeln expanderar och drar sig tillbaka. Jag ville bara gråta.

Så går det när man flörtar med näringslivet

Bara att se skräcken i Ulla Hamiltons ansikte. Kom ihåg detta kids när ni blir vuxna och tror att lösningen på problemet är att bjuda in kapitalismen. Då kan det hända att man ser sig själv med två gulliga djur med enorma huvuden upptrycka vid kinderna.

-

"Visst är mitten knepigast att skriva?"

Absolut, mittendelen är hemskt. Ett oändligt babblande. Ett mellan något och annat, kanalen mellan början och slut.

Kära Tingeling, inget vi gör är mittenaktig.
Minns när vi var arga och rebelliska och frös den där vintern och planerade hämnd på gatorna.

Sometimes you find architecs in disguise.

I det offentliga finns mycket lite plats för demokratisk yttrandefrihet. När vårt rum ägs av företag eller begränsas av diverse olika policy, regler och lagar är individens spontana uttryck inte välkommen eller önskvärt. Istället är vi förpassade till givna platser där vi måste söka om tillstånd och gå igenom ett godkännade för att säga det vi vill säga. Skulle en graffitidemonstration tillåtas på Sergels Torg?

För varför störa alla stora planer på det snygga och trygga staden där marknadskraften är det enda som tillåts agera? Vem bestämmer vad och hur vi upplever det icke-privata sfären?

I några dagar stod det här: Hornstull mår redan bra!!!
Det var innan slagordet målades över. Men grejen är att Hornstull mår redan bra. Inga gallerior behövs eller flera fikaställen. Vad som istället behövs är större bibliotek, mer fritidsgårdar och flera bänkar där man kan sitta och njuta av gatulivet utan att behöva konsumera.

"Vi ses om vi ses annars vilken dag som helst"