Det finaste...

kan också vara det svåraste. Som när älsklingen säger:
"Att det är svårt att föreställa mig livet både med, men också utan dig"

Vardagscentrism

Det händer så mycket i världen idag, Usama bin Laden har mördats, hip hop förbjuds i vissa kommuner, en gatukonst- och graffitiauktion i Stockholm och arabvåren försvann i mediebruset. Hur mår du Libyen?

Jag undrar förstås fortfarande över de regnskogarna vi ungar lurades i att köpa när vi gick i mellanstadiet. Och att Universal köpte en schyssta andelar i Spotify för en spottstyver och allt prettotjat att "man kan väl betala för musiken och musikernas arbete"... Men fick höra att Robyn fick ca 2000 kronor totalt från Spotify år 2010 trots att hon blev spelad x antal miljoner gånger. Ja, ni fattar att jag är rätt så upprörd över Spotify's lyssnamaxfemgångerpåenlåtsedankanduintelyssnamer.

Detta ingenting. Kom och fortsätt förundras med mig.
Staden kommer att vara som vilken som helst.

Tänkte en sak Tingeling, om vi båda finns representerade skulle vi få ett gemensamt nummer. Kanske till och med roligare än Bitches Against Commodity Art.
Tingeling, jag håller tummarna för oss två.

Jag kan berätta tusen ytligheter, fakta och ge dig mitt mobilnummer, men lyssna istället på vad jag berättar och inte mängden utav det.

Kulturella benämningar

"Ja, det var grymt kul att kika på utställningen. Kanske blir vi kulturkoftor allihop till slut. Även om attributen förändras: vi blir kultursneakers"

Och ändå, en lista kan aldrig rymma den största sorgen.

Ibland leker jag konstnär, idag leker jag skribent. Imorgon kanske jag får leka curator. För varför bli konstnär/skribent/curator när man kan leka det?

En lista kan innehålla många sorger. Hans var nog egentligen inte alls. Jag är glad att linan höll.

Franske JR

Foto: http://jr-art.net/

Det finns något väldigt fint med (gatu)konstnärens JR:s projekt där han fokuserar på invånarna i städerna. Så långt ifrån det egna jaget som graffitikulturen annars brukar förknippas med.
Ett sätt att bjuda in en stads invånare, som ofta är en osynlig del av samhällets system, och göra dom till faktiska aktörer. Att bjuda på en spektra av personligheter som gör en stads offentliga rum.