[ ]

Likt Adolf Loos föredrar jag la fenêtre en longeur. Alla gånger. Jag vill se livet röra sig och öppna fönstren en och en, som en adventskalender. Inte fixera händelsen och upplevelsen till en ruta.

Kanske kan vi fånga varandra imorgon.

KANSKE
KANSKe
KANSke
KANske
KAnske
Kanske
kanske k a n s k e

k

Plötsligt så händer det.

Hörrni! Igår hände mig det absolut mest Stockholms-innerstads-oväntade!
Hör på detta: skulle ta bussen för att tukta kroppen (träna) och där i busshållsplatsen träffade jag på ett par som är mina grannar. Dessa berättar att deras dotter fyller ett år och så bjuder de in mig och sonen att äta tårta. Alltså, fattar ni. Vi har delat tvättstuga och sagt hej till varandra i sju år utan att byta ett ord mer än just hej i trapphuset och i tvättstugan.

Och självklart tackar jag ja och har intentionerna att gå dit. Men jag vet inte vad de heter eller vilken våning de bor på.

Södermälarstrand

Yes, Tenmillionfireflyes.

Sure. What if, he can't find his way out.

Vardagsnöje

Finns inget bättre än att tvångsbjuda in sig hos folk. Männikorna blir så paff. Och bäst är de som är konflikträdda men välkomnar mig ändå och ställer in i sista minuten. Love it!

De sällsynta som istället blir glada av mina självinviter och välkomnar mig på riktigt, ja, dessa firas genom att jag tar med mig en flaska vin eller bullar. Och så sitter jag i deras kök och är helnöjd och tänker att det kanske finns räddning för invånarna i Svealand.

Kulturstaden nr1

Välkommen till Stockholm stad. The capital of Scandinavia!

http://www.alltomstockholm.se/start/article1288155.aos

http://svtplay.se/v/2105272/gomorron_sverige/graffiti_-_konst_eller_klotter_?sb%2Cp119636%2C2%2Cf%2C-1

Evolution

Jag och en kollega proklamerade räksmörgåsens död. För vem äter räckmackor ano 2010? Den är en utdöende art helt enkelt.
RIP